Kineserna var det första folkslaget som lät familjenamn gå i arv. I Europa däremot finns de allra äldsta släktnamnen hos romarna och etruskerna. Romaren Gajus Julius Caeasar tillhörde till exempel den julianska släkten.
I många västerländska språk anges vem man är son eller dotter till. Därför har -son och -dotternamnen växt fram. I hela Norden är det en gammal tradition att ta ett namn efter sin far, efter förnamnet Martin lade man till Martinsson eller Martinsdotter.
Att ta namn efter sina föräldrar gör också adelssläkter. Många adelsfamiljer hade krigiska djur på sin vapensköld förr, till exempel hade man ett huvud av ett lejon, björn, varg eller vildsvin. Från dessa vapensköldar och krigiska djur fick vi adelssläkter som Leijonhuvud, Björnram, Ulfsparre och Svinhufvud. De medeltida adliga ätterna fick sina familjenamn först på 1500-talet och 1600-talen. Innan använde man sig av -sonnamnen.
Vilka adelsnamn känner du till?
